Karantän

Min son har legat magsjuk och vi har suttit här hemma enamma på kvällarna.. inget tedrickande besök och ingen påhälsning någonstans.. Börjar verkligen sakna mina nära o kära.
Tur att Johanna vågar umgås lite med mig ändå, vi har tagit långa pratiga promenader och träffats några andra korta stunder..men alla andra som jag vanligtvis träffar har jag fått avstått.
Min kära systerson fyllde ett år idag, de kändes lite trist att va där en kort stund utan att kunna ge han en riktig födelsedagskram.. men snart så borde vi väl räknas som säkra att umgås med igen så jag slipper ut ur karantänen jag är satt i.
Saknaden är stor!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0