KRIS!
Inte har jag gjort allt det där jag skulle göra innan jag blev "vuxen" och inte heller är jag redo att släppa mina önskningar, fast jag vet att det är helt orealistiskt att tro att jag någonsin skulle uppnå några av drömmarna...
Fast.. några drömmar har jag ju kvar, och flera mål att nå upp till. Men jag kan liksom ändå inte låta bli att gräva ner mig i detta, inte 17 vill jag fylla 30!!
(måste ha choklad, och någon som tycker synd om mig) HJÄLP!
Men hallå! Vaddå ångest i onödan? Jag har hört att 40 är det nya 20. vad är då 30 att oroa sig över? jag har då inte märkt att det är jobbigt på något vis. Man lever väl inte sin ålder utan sitt LIV:D kramar till dig liten, från en som är långt över 30 och klok.... haha
jag tyckte det va hemskt att fylla 30 innan, men när det väl va gjort så va det ju som vanligt. inte äldre än vad man gör sig.kram
Men käre lille vän. Livet börjar nästan vid 30. Fyll 40 och jag ska ta din ångest på alvar.
Hjärtat... <3 Hede blir nya Cougar Town när vi fyllt.
Men jag vill inte förringa dina tankar - de är dina och du får ha dem. Jag hade åldersångest när jag fyllde 15 (!), inte för att jag höll på att bli gammal men för att jag då för första gången riktigt insåg att tiden är förgänglig och att saker tar slut. Människor tar slut. Alla kommer inte alltid att finnas, inget är liksom självklart. Mådde riktigt skit riktigt länge men det gick över. Och du kommer också att må bättre! Alla kramar, älskar dig!!! Puss
