Bumblebee <3

Underbara vän som proppar mig full av energi och glädje. Tycker det är så häftigt att vi kan umgås nästan dygna runt, gå en mil nästan varje dag och ändå ha hur mycket som helst att prata om, o skratta åt, o planera och fantisera.. Vi borde egentligen skriva ner allt till framtida eventuella formsvackor :-D

Dag 22

Min favoritplats:

Där jag kan vila både kropp och själ, finna lugn och ro. Platsen som sådan är ingen fast punkt utan där den uppstår för stunden.
Några platser där det ofta uppstår är följande;  i en solgrop på vårvintern, med en mugg oboy & punch. I famnen på den jag älskar en söndagmorgon. En kväll med sonen när vi pratar och skrattar hjärtligt om livets härligheter.
Min familjs närvaro över ett sällskapsspel o massor av tok. I badkaret med en doftande badbomb från lush. Alltså när som helst och var som helst bara den där känslan av "lyx" och trygghet uppstår.

Dag 21

Mina rädslor:

Jag är riktigt fruktansvärt mega rädd för spindlar, får kallsvettningar och kräkkänslor av dom..¨
Jag är mörkrädd och jätte rädd för att kräkas.                                       


Rädd för att åka båt, flyga och att åka bil med idioter.
Men min största rädsla är att jag eller någon i familjen ska bli allvarligt sjuk eller skadad.
Man skulle ju kunna säga att jag är rädd för det mesta som jag inte kan ha kontroll över.. Svårt att påverka om ett flygplan ska störta eller inte, eller om man ska hålla sig frisk och spindlar o andra äckliga djur som inte borde finnas kan jag tyvärr inte heller kontrollera.

Detta är en länk jag lagt upp förut, men detta är min totala mardröm. Skulle detta hända hade jag tvärdött..
http://www.expressen.se/1.298931

Dag 20

Det här får mig att gråta:

Jag är superblödig och gråter säkert någon liten tår varje dag. Filmer och böcker gråter jag ofta till. men mest är det min son som får mig att gråta. Han berör mig så ofta. Skriver dikter och brev till mig om djupa eller glada saker, starka ord som sliter hjärtat ur kroppen på mig.
Jag gråter när jag ser barn uppträda, eller av glädje när jag hör ett riktigt smittande klingande skratt. När jag är riktigt heligt förbannad gråter jag också. Jag gråter när någon jag tycker om lyckats med något eller övervunnit något tufft, när nån i min närhet mår dåligt och när jag är extremt lycklig. Tårar har jag gott om verkar det som...


Dag 19


Mina tre största intressen:

1. Musik, jag är uppväxt med massor av musik, sång och glädje och det sitter djupt rotat. Musik betyder allt och behövs varje dag för att förmedla och skapa olika sinnesstämningar.´Jag lyssnar på musik nästan dygnet runt och lyssnar jag inte sjunger jag själv. Glad att ha en son som är lika intresserad så det spelas och sjungs så mycket som det gör här hemma..

2. Att skriva o läsa, jag använder kanske inte språket särskilt avancerat här och skriver ju egentligen inte om något särskilt. Men annars skriver jag dagböcker, noveller, barnberättelser, dikter och många många brev i stort sett varje dag. Jag brukar när jag är ensam gå o fundera ihop olika händelser i huvudet som jag sedan skriver ner... När jag annars behöver koppla av läser jag gärna och mycket.. Mest kärleksromaner men annars gärna biografier eller varför inte en läkarbok.

3. Baka, det gör jag ganska ofta och det är min terapi. Jag älskar att knåda deg och att stå o pilla med tillverkning av sockerblommor till någon cupcake.. Skulle önska mig obegränsat med ingredienser och hjälpmedel så jag kunde baka det jag får lust med för stunden utan att behöva handla eller planera först.. det är nämligen inte min starka sida. Men baka är roligt, skapande och förhoppningsvis gott.

Dag 18

Något som får mig att må bra:

Att veta att du finns där. Att sitta nära dig och hålla din hand, att se dig i ögonen och inse att jag är precis så där lycklig som det känns i kroppen. När vi i samförstånd skrattar åt samma saker, eller utbyter blickar och ordlöst för en konversation om det som händer runt omkring. När du kramar mig och det känns som om jag smälter ihop med dig och att jag är tryggast och mest omhändertagen i världen. Att känna bekräftelse och detta kärleksrus. Att veta att du, eftersom du känner mig innan och utan tycker om mig precis som den jag är och jag kan sitta där utan att göra mig till eller försöka vara något jag inte är. Att vakna på morgonen och känna att oavsett vad som drabbar mig idag, så finns du där och sätter guldkant på vardagen.
De sista fem minutrarna innan jag går hem, som får mig att längta tills vi ses nästa gång. Hela vackra underbara du gör mig obeskrivligt lycklig.

Dag 17

Något som gör mig upprörd:

När människor trampar på andra och låter sin egen egoism stå i vägen för sunda relationer. Att man har en inställning om att JAG är viktigast och jag skiter i alla andra. Jag ska först mest och bäst och råkar jag trampa på någons tår eller göra någon besviken efter vägen så kan det inte hjälpas. De som lever i sitt eget universum i en jäkla bubbla där ingen annans vilja, önskan eller behov får ta någon plats. BU för sånt!

Dag 16


Mina vänner:

Är underbara, speciella och väl utvalda individer. Det finns en handfull riktigt värdefulla goda vänner omkring mig som jag är grymt tacksam över att ha. Vi kan varandra innan och utantill och ställer upp för varandra i alla lägen. Jag skulle vara väldigt naken och tom om ni försvánn..
Jag älskar att promenera och prata skit med er, att sitta länge med en thé kopp och lösa världsproblemen. Att krama om varann när någon av oss är ledsna och gråta varandras tårar och att ligga dubbelvikt på golvet av skratt.
Att vi kan prata om allt och att vi kan sitta tillsammans utan att behöva prata utan är helt tillfreds med varandras tysta sällskap bara. Jag är trygg med er och behöver er. Jag älskar det faktum att vi är så lika och ändå så otroligt olika. Att vi lär varandra och ger varandra. Jag älskar er sanslöst mycket!


Datorhaveri... :-(

Datorhaveri... :-(


Dag 15

Något jag ångrar;

Jag går inte omkring och ångrar saker som jag gjort. Har fullt upp med att njuta av livet dag för dag. Det går ju inte att göra något ogjort eller ändra något som redan skett till något bättre. Jag anser att man ska släppa det förflutna eftersom det redan hänt och inte heller oroa sig för framtiden då man inte vet om man lever i morgon. Lev varje dag som den vore den sista.
Ska jag nu skriva något som jag ångrar är det att jag inte kom till den insikten tidigare, att jag inte värderat mitt eget liv så högt som jag borde och tagit vara på chanser som givits, att jag haft fullt upp med att försöka hjälpa andra och glömt mig själv. Det är slut på det nu och nu blickar jag bara framåt och tar vara på alla dagar och njuter av lyckan och kärleken.


Karantän

Min son har legat magsjuk och vi har suttit här hemma enamma på kvällarna.. inget tedrickande besök och ingen påhälsning någonstans.. Börjar verkligen sakna mina nära o kära.
Tur att Johanna vågar umgås lite med mig ändå, vi har tagit långa pratiga promenader och träffats några andra korta stunder..men alla andra som jag vanligtvis träffar har jag fått avstått.
Min kära systerson fyllde ett år idag, de kändes lite trist att va där en kort stund utan att kunna ge han en riktig födelsedagskram.. men snart så borde vi väl räknas som säkra att umgås med igen så jag slipper ut ur karantänen jag är satt i.
Saknaden är stor!

Dag 14

Min bästa vän:

Älskade mamma, min allra bästa vän. Jag har några riktigt nära underbara vänner som alltid finns där och är fantastiska. Men ingen klår någonsin min mamma.

Vi har en djup och öppen relation. Jag har alltid kunnat prata med mamma om precis allt, och då menar jag allt!
Jag tror inte det är något hon inte vet om mig, och är det något jag inte sagt vet hon det ändå. Hon har ett riktigt 6:e mammasinne och vet precis när de är dags att komma, ringa eller låta mig va helt ifred. Vi har heller aldrig varit osams. Inte nu och inte när jag var liten eller tonåring heller. Det fanns aldrig nån anledning. Jag kan faktiskt inte förstå de som tyckte deras föräldrar var pinsamma eller jobbiga och ändå värre idioter. Jag skulle aldrig kunna säga ett ont ord om mamma, aldrig kunna svära åt henne eller be henne va tyst. FRUKTANSVÄRT skulle det kännas, det finns inget som någonsin skulle vara värre än att känna att mamma var ledsen eller besviken på mig.

När Max föddes och var svårt sjuk fanns det inte en tvekan om att hon skulle följa med till Lund som stöd, hon ställer alltid upp förbehållslöst för alla oss. Oavsett om det gäller stora eller små saker så kan man alltid lita på mamma. Hon står där redo att slåss för oss, att kämpa sig blodig om så behövs. Alltid lugn, väldigt trygg och så vänlig. Jag har inte hört henne prata skit om en enda levande varelse någon gång. Till hundra procent kan man lita på mamma, man kan va så jäkla arg och ledsen över något och hon står där med sitt lugn, sin famn och bara ger en vad man behöver.
Jag vet ingen som är så stark, som klarar sig igenom motgångar och en rätt tuff barndom med ett leende på läpparna och ett jävlar annamama som säger att allt går, allt blir precis så bra som man gör det till.

Mamma som har ett skratt som inte liknar något annat, men som är otroligt smittsamt. Mamma som är som hulken, alla bestick är alltid böjda, stekspadar och andra redskap går ofta av..
Mamma som fick ett ryck ibland och brottade ner pappa på köksgolvet när vi andra satt med gapande munnar o försökte äta middag.
Mamma som hela tiden gör bort sig, och bjuder på det! osanolika saker händer nämligen där hon går fram.. jag vet ingen annan som krockat med en spegel TVÅ gånger i tron om att det finns ett spännande rum där inne och inte reagerar mer än att " hm, va den där kvinnan va lik mig" när hon möter sig själv i spegeln..
Eller som går på julskyltning i en brun och en svart sko, ena lågklackad den andra hög utan att under hela kvällen förstå varför man haltar..
Mamma är underbar, sjunger egna sånger och bakar o lagar gott. Om hon fick bestäma och hade möjligheten skulle hon rädda alla ensamma och ledsna barn i hela världen.
Mamma är min absolut bästa vän och jag älskar henne mest i världen!!


Dag 13

Mitt favoritminne:

Detta va inte lätt, många härliga minnen finns i det förflutna och att bara välja ett är svårt.
Det finns några favoriter som på olika sätt berört mig.
Max födelse är solklart en favorit, men det minnet har mycket smärta med sig också.
Så jag tänker ta ett minne som inte är en enskild dag, eller ett ögonblick utan något som berörde hela min uppväxt och som alltid känns soligt.

Vi åkte alltid till gamelmormors hus på Gotland när vi va yngre. När sommarlovet började packade jag,mina syskon och föräldrar in oss i bilen och åkte. Sen va vi där i veckor och njöt av vårt gotländska arv.
Ett vitt stenhus med en stoor fruktträdgård några hundra meter från havet. Min moster och andra släktingar var där samtidigt ibland och vissa somrar va extra syrran Lisa med eller nån av mina "stora" systrars killar.
Vi badade och solade på dagarna, åt massor av "knölglass" med smak av polkagris, ägglikör och viol. Vi fiskade i havet vi cyklade på utflykter, stannade vid nån keramikbod och drejade. Hade grannar med hästar så varje sommar lånade vi dom och red på oändliga turer och i ett fantastiskt landskap. Vi spelade kubb och fotboll på gräsmattan, grillade hemmagjorda enorma hamburgare med hembakta bröd och tränades av I-B att på bästa möjliga vis stressa pappa vid grillen med att sätta alla barn vid ett dukat bord, säga åt dem att slå besticken i bordet och i samlad kör ropa " Vi vill ha mat, vi vill ha mat japp pappaaaa japp pappaaa om och om igen..
Min sommarkompis Siri och jag (vi träffades alla somrar och var alltid tillsammans) fångade maneter som vi slängde på mina systrar när de solade..
Vi satt på övervåningen i huset när det åskade och tittade på blixtarna som slog ner i havet. Vi plockade fläderblommor och kokade underbar saft och vi va på marknader, klättrade på Raukarna och utforskade hela ön.
Våra sommrar var helt fantastiska, jag saknar det varje år.
Vill så gärna ha det tillbaka, alltihopa.


Dag 12

Min första kyss;

Jag minns alla detaljer.. utom vad pojken hette, hans pappa jobbade i Hede och han var här under sommaren och vi umgicks ganska mycket med samma kompisar. Vi var några stycken som funderade på hur det var att hångla men ingen av oss hade försökt och ingen ville egentligen, men nu hade vi bestämt att det skulle ske på ena eller andra viset.
Vi smet in i en av hästarnas boxar för att ingen skulle se, en tjejkompis stod vakt utanför stalldörren och fick dyrt och heligt svära på att hon inte skulle tjuvkika..
För säkerhetsskull satte vi oss dock på huk. När hans ansikte närmade sig mitt ville jag bara dö, han luktade makrill och hade lite snor i vänstra näsborren. Jag ville verkligen inte kyssa honom, men nu hade ju vi tre bestämt att vi skulle vara de som först vågade prova. Han stoppade in sin tunga i min mun och jag lät honom träffa min i nån sekund. Jag sa sedan tack och puttade upp boxdörren och gick ut i friska luften. Min kompis såg frågande på mig och frågade hur det var, men jag kunde inte svara. Jag sa att jag var tvungen att gå hem och bara gick.. Mina tårar rann sakta på mina kinder och jag ångrade mig så.. varför hade jag gjort något så äckligt! Vi gjorde aldrig mer om det, och har aldrig setts efteråt.


Dag 11

Mina drömmar:

Ja vad ska jag skriva, jag har senaste halvåret försökt att leva ut sånt jag känt att jag glömt bort och som jag längtat efter och känner mig rätt tillfreds med hur mitt liv är nu. Jag drömmde om att sjunga mera vilket jag gör, och att uppta löpningen vilken jag börjat med. Jag ville skratta mycket och sluta stressa inombords och jag tycker jag gör det också.
Jag är lycklig i mig själv, har underbara relationer med mina närmaste och lever för dagen med positiva människor som gör mig pigg, nöjd och tillfreds.
Jag drömmer om att livet ska fortsätta just så här, att min son och mina syskonbarn ska få rika liv med många lyckliga stunder. Att folk slutar stressa och börjar leva mer i nuet och att jag ska få ett par perfekta röda högklackade skor..
Att kunna resa mera och dansa oftare, träffa de kära som bor lite längre bort mer ofta och att jag får fortsätta leva i den här härliga rusande känslan som finns i min kropp!

Dag 10

Vad hade jag på mig idag:

Inte minsta lilla spännande.. har endast gått klädd ungefär så här;


Det blev en lång arbetsdag då jag även va i Funäsdalen o jobbade, kom hem i 19 tiden och gick till jobbet klockan 6 i morse. Efter en dusch blev det pyjamas direkt så det va det hela om min  outfit idag.

Dag 9

MIN VECKA:

Denna vecka har hitills varit rätt så bra. Har förutom att jobba njutit av det i början på veckan milda vädret. Många långa sköna promenader har det blivit och en joggingtur, så glad att jag fått sån lust till att träna igen!
Har som vanligt varannandag ätit med Johanna och denna vecka har vi fått; Pannbiff med potatis grönpepparsås och stekt lök, korvstroganoff o ris och idag plättar.. får se vad som bjuds i morgon :-)
Mycket musik har det varit både här och där, så jäkla kul!
Annars är det planering av allehanda bus till nästa helgs festligheter.
Har suttit in kontoret och börjat få ordning på papper och annat, längtar dock tills alla möbler,gardiner och datorn är på plats.
Nu ska jag pyssla om min son som ligger i soffan med skadad fot.


TJOOOHOO!

Är så satans glad! Har så roligt hela tiden, är pigg och har massor av kraft. Idag har jag o johanna först gått drygt halvmilen i snabbt tempo, och två timmar senare sprang jag 2km.. Inte världens hurtigaste,men snart så tänker jag springa fort o långt utan att bli minsta lilla trött..
Jag har världens bästa vänner och familj. Är just idag bara lite extra glad tack vare en riktigt kul kväll som gjorde mig full av energi... Ska försöka tagga ner så jag någonsin kommer somna :-D

Dag 8

Vad har jag i min väska:

Ojoj! Halva mitt liv i en liten sketen väska, kan ej förstå att allt detta verkligen får plats..

Plånbok
Kamera
Mobil
Läppstift 3st
Läppglans 2 st
Cerat
Nässpray
3 st bläckpennor
Tamponger
Hårnålar
Åksjuketabletter+ armband
Hårborste
Resetandborste
Handcreme
Lavendelpåse
Insektsnyckel?!
Alvedon
Lactrase
Ett papper med roliga norska ord
och till sist ett halsband..
Allt detta kan va väldigt bra att ha dessutom,  så jag låter allt va kvar i väskan :-)

Dag 7

Mina syskon:

Jag beskrev ju mina syskon enskilt när jag skrev om min familj, så idag tänker jag bara skriva om vår relation i allmänhet.
Vi är 4 systrar som växt upp i ett tryggt hem med många skratt och med en närhet till varandra och till våra föräldrar. Det har aldrig funnits anledning att känna sig ensam eller otrygg då vi alltid haft varandra att stödja sig emot.
Det finns inga vänner som kan mäta sig med den närhet jag har till mina syrror, vi vet allt om varandra. Har gjort det mesta tillsammans, vi vet när det är någon av oss som behöver en extra kram eller en spark i röven.
Vi har faktiskt aldrig varit osams eller undvikit varandra någon gång under alla mina levnadsår. Jag kan inte med ord förklara hur innerligt jag verkligen älskar mina systrar.  Oersättliga, underbara, härliga, viktiga och varma!
Tack för alla skratt, för era axlar att gråta emot, för att ni alltid finns där, för att ni retas och gör tokiga saker som vi kan skämmas över o sedan skratta åt.  
Sluta aldrig att "systra" er.. KRAM!

En syster är ett stöd
och en hjälpande hand.
Hon är bunden till dig
med ett kärleksfullt band.

Som lilla… eller stora…
är hon dig ganska lik.
Hon finns i många minnen
och hon gör din levnad rik.

Det känns tryggt att hon vet
varifrån du kom,
att hon ser vad du gör
och att hon bryr sig om.

Med henne kan du dela
både sorger och skratt…
En syster är en gåva
– en ovärderlig skatt.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0