Lite ur livet.

Mitt favoritminne:

Detta va inte lätt, många härliga minnen finns i det förflutna och att bara välja ett är svårt.
Det finns några favoriter som på olika sätt berört mig.
Max födelse är solklart en favorit, men det minnet har mycket smärta med sig också.
Så jag tänker ta ett minne som inte är en enskild dag, eller ett ögonblick utan något som berörde hela min uppväxt och som alltid känns soligt.

Vi åkte alltid till gamelmormors hus på Gotland när vi va yngre. När sommarlovet började packade jag,mina syskon och föräldrar in oss i bilen och åkte. Sen va vi där i veckor och njöt av vårt gotländska arv.
Ett vitt stenhus med en stoor fruktträdgård några hundra meter från havet. Min moster och andra släktingar var där samtidigt ibland och vissa somrar va extra syrran Lisa med eller nån av mina "stora" systrars killar.
Vi badade och solade på dagarna, åt massor av "knölglass" med smak av polkagris, ägglikör och viol. Vi fiskade i havet vi cyklade på utflykter, stannade vid nån keramikbod och drejade. Hade grannar med hästar så varje sommar lånade vi dom och red på oändliga turer och i ett fantastiskt landskap. Vi spelade kubb och fotboll på gräsmattan, grillade hemmagjorda enorma hamburgare med hembakta bröd och tränades av I-B att på bästa möjliga vis stressa pappa vid grillen med att sätta alla barn vid ett dukat bord, säga åt dem att slå besticken i bordet och i samlad kör ropa " Vi vill ha mat, vi vill ha mat japp pappaaaa japp pappaaa om och om igen..
Min sommarkompis Siri och jag (vi träffades alla somrar och var alltid tillsammans) fångade maneter som vi slängde på mina systrar när de solade..
Vi satt på övervåningen i huset när det åskade och tittade på blixtarna som slog ner i havet. Vi plockade fläderblommor och kokade underbar saft och vi va på marknader, klättrade på Raukarna och utforskade hela ön.
Våra sommrar var helt fantastiska, jag saknar det varje år.
Vill så gärna ha det tillbaka, alltihopa.