Lite ur livet.

Min bästa vän:

Älskade mamma, min allra bästa vän. Jag har några riktigt nära underbara vänner som alltid finns där och är fantastiska. Men ingen klår någonsin min mamma.

Vi har en djup och öppen relation. Jag har alltid kunnat prata med mamma om precis allt, och då menar jag allt!
Jag tror inte det är något hon inte vet om mig, och är det något jag inte sagt vet hon det ändå. Hon har ett riktigt 6:e mammasinne och vet precis när de är dags att komma, ringa eller låta mig va helt ifred. Vi har heller aldrig varit osams. Inte nu och inte när jag var liten eller tonåring heller. Det fanns aldrig nån anledning. Jag kan faktiskt inte förstå de som tyckte deras föräldrar var pinsamma eller jobbiga och ändå värre idioter. Jag skulle aldrig kunna säga ett ont ord om mamma, aldrig kunna svära åt henne eller be henne va tyst. FRUKTANSVÄRT skulle det kännas, det finns inget som någonsin skulle vara värre än att känna att mamma var ledsen eller besviken på mig.

När Max föddes och var svårt sjuk fanns det inte en tvekan om att hon skulle följa med till Lund som stöd, hon ställer alltid upp förbehållslöst för alla oss. Oavsett om det gäller stora eller små saker så kan man alltid lita på mamma. Hon står där redo att slåss för oss, att kämpa sig blodig om så behövs. Alltid lugn, väldigt trygg och så vänlig. Jag har inte hört henne prata skit om en enda levande varelse någon gång. Till hundra procent kan man lita på mamma, man kan va så jäkla arg och ledsen över något och hon står där med sitt lugn, sin famn och bara ger en vad man behöver.
Jag vet ingen som är så stark, som klarar sig igenom motgångar och en rätt tuff barndom med ett leende på läpparna och ett jävlar annamama som säger att allt går, allt blir precis så bra som man gör det till.

Mamma som har ett skratt som inte liknar något annat, men som är otroligt smittsamt. Mamma som är som hulken, alla bestick är alltid böjda, stekspadar och andra redskap går ofta av..
Mamma som fick ett ryck ibland och brottade ner pappa på köksgolvet när vi andra satt med gapande munnar o försökte äta middag.
Mamma som hela tiden gör bort sig, och bjuder på det! osanolika saker händer nämligen där hon går fram.. jag vet ingen annan som krockat med en spegel TVÅ gånger i tron om att det finns ett spännande rum där inne och inte reagerar mer än att " hm, va den där kvinnan va lik mig" när hon möter sig själv i spegeln..
Eller som går på julskyltning i en brun och en svart sko, ena lågklackad den andra hög utan att under hela kvällen förstå varför man haltar..
Mamma är underbar, sjunger egna sånger och bakar o lagar gott. Om hon fick bestäma och hade möjligheten skulle hon rädda alla ensamma och ledsna barn i hela världen.
Mamma är min absolut bästa vän och jag älskar henne mest i världen!!