Dag 4

Ett ögonblick:

21/2 1999
kl.14:15
Jag fick äntligen ta upp min son ur kuvösen och hålla honom i min famn.. Otroligt stark känsla, fylld av glädje och så rörande att jag log med tårarna rinnande efter kinderna. Han luktade så gott, låg så perfekt i min famn. Allt annat runt omkring försvann.. inga pipande maskiner, inga sjuksköterskor eller andra människor i rummet fanns där mer, det var bara vi två och den bästa stunden vi haft sedan han föddes 6 dagar tidigare..
Han var så fin, med plutande mun och mjuka kinder, då såg jag inte alla slangar eller alla bandage, bara den vackraste och mest älskade ungen i världen.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0